Den här helgen har vi varit i fjällen, i Bydalen. Vi bodde i en stuga på Höglekardalens Semesterby. För andra året i rad fick alla anställda det som julklapp av min arbetsgivare. Vi skulle egentligen ha varit fler som åkte men det blev bara min man och jag plus hundarna. Först blev jag lite besviken men det blev en avslappnad helg med vila och en hel del fysisk aktivitet.
Vi åkte upp på torsdag kväll så redan på fredag förmiddag gick vi på tur med skidorna från Höglekardalen. Först var det bara mulet men innan vi var tillbaka snöade det.
Uppe på kalfjället blåste det rätt mycket så när vi åkt 5 km så vände vi och åkte inne bland fjällbjörkarna istället. Där var det helt OK att åka skidor.
På tillbakavägen var det till en början lätt utför och jag hade lite bättre glid och hann före bitvis. Hundarna hade fullt jobb att springa mellan oss.
Kommer du snart undrar Nova. När det blev brantare utförsbackar ner för fjället tog jag det väldigt försiktigt för jag ville helst komma ner utan några brutna ben.
På lördag förmiddag tog vi bilen till Fjällhalsen där man kommer upp på kalfjället efter några hundra meter. Uppe på kalfjället blåste det mer än dagen före. Vi kämpade på någon kilometer men till slut blev vi tvungen att vända för det blåste bara hårdare och hårdare. Snön piskades upp av vinden och stack som nålar i ansiktet.
Här har vi precis vänt och det ser inte alltför hemskt ut.
Men när vi fortsatt nedstigningen började det återigen att snöa och sikten blev sämre och sämre.
Hundarnas instinkt kickade in så att de sökte skydd bakom någon av de små buskar och träd vi passerade när de behövde vänta på oss. I det här läget kändes det som att vi var mitt i en snöstorm. Efter en tuff tur var det skönt att komma ner i dalen.
Efter att ha vilat en stund och fikat upp den medhavda matsäcken i stugan tog vi en promenad längst ner i dalgången på skoterspår. Jag hade spanat in en geocach som jag ville ta. Målet var en hängbro över Storån. Det var en vacker och rofylld plats, utan blåst och snöfall. Vattnet i ån var delvis isfritt och våra tokiga hundar tog sig ett vinterbad i det grunda vattnet.
Kvällen avslutades med en fantastiskt god middag på Bydalens Värdshus där man har en magnifik utsikt över den 1140 möh berget Drommen.
Idag packade vi ihop och körde hemåt innan lunch. Det var varmt även i fjällvärlden och isvägen över Storsjön till Östersund var täckt av vatten. Ispatrullen var ute och mätte isens tjocklek så överfarten var helt riskfri. Men fortsätter det att vara så här varmt kan isvägen knappast hålla öppet särskilt länge till.
Det blev en avkopplande och lite spännande helg. Lite synd att vi missade det fina vädret som övriga landet verkar ha haft..
Den första blev Jättehäftig , testa att skära bort lite vitt i kanterna på den så hunden och spårmarkeringen blir större, tror du får ut ännu mer av den så.
Här sitter jag och har gåshud över armarna efter att ha sett dina helt fantastiska foton. Tänk så otroligt olika vi kan ha det i vårt långa land och tänk vilken fara ni egentligen utsatte er för! Och så den där isvägen dessutom, snacka om att jag har respekt för isar!
Det är helt ofattbart att jag jobbade i trädgården i 19 graders värme samtidigt som du gjorde det där. men nu ska vi visst få snöblandat regn imorgon, så ordningen är återställd.
Och innerst inne kan jag faktiskt känna ett litet sug efter att gå på tur på fjället. Det trodde jag aldrig att jag skulle erkänna …
Hehe… vad skoj att du blev lite inspirerad att då på tur. Det var både spännande och magiskt att känna vädrets makter i en miljö där de verkligen har sin fulla kraft. I det bebyggda områden man ofta befinner sig i har jag aldrig fått denna känsla av litenhet inför naturen och dess krafter. Sen är det också vackert med berg och dalar, snön och de söta, vindpinade fjällbjörkarna.
Hej! Vad roligt att du kikade in på min blogg och vilken fin blogg du har! Roligt att se skillnaderna på våra foton från helgen 🙂