Introvert men inte blyg

Introvert men inte blyg

Ibland har jag undrat om det är något fel på mig som aldrig tycks få nog av egentid, att jag kanske njuter för mycket av att vara själv. Visst älskar jag att spendera tid med min familj och mina vänner men det är när jag är själv som jag tankar batterierna och hämtar energi. När barnen var mindre kändes det ibland som att jag ville krypa ur mitt eget skinn för att få en stund för mig själv.

Trots detta har jag inte förrän under denna sommar insett att jag är introvert och det upptäckte jag efter att ha läst boken ”Själv – kraften i egentid” av Linus Jonkman (Forum bokförlag). Han skrev också succén ”Introvert – den tysta revolutionen”.

Kännetecken för en introvert

Många föreställer sig att en introvert person ska vara blyg och inte gilla människor men det stämmer inte, blyghet har ingenting med introversion att göra. Det som verkligen kännetecknar en introvert person är att de är människor som får energi i ensamtid.

Efter att läst på mer om vad som kännetecknar en introvert så fastnade jag speciellt för några saker som också slår hål på myterna om hur en introvert ska vara.  Jag tror att det är dessa myter och föreställning som gjort att jag aldrig betraktat mig själv som introvert förrän nu.

Ensamtid är aldrig tråkigt

Ett av de mest utmärkande dragen hos introverta är att de behöver tid ensamma, att vara självsam, för att ladda batterierna och det är denna egentid som ger dem energi. En introvert blir aldrig uttråkad av att spendera en dag helt själv, det är bara skönt.

Så här skriver Linus Jonkman om vad självsamhet är:
”Självsamhet är konsten att njuta av sitt eget sällskap. Det är förmågan att belåtet ligga på rygg och tyda moln i tystnad. Självsamhet är en plattform för dagdrömmar, grubblerier, kreativitet, och analys utan socialt umgänge. Självsamhet är konsten att tänka själv utan att färgas av externt brus och socialt grupptryck. Fast främst är självsamhet en känsla. En känsla som gör att egna stunder blir njutning och att självsamheten blir en källa ur vilken vi hämtar de bästa av tankar.”

Däremot är det en myt att introverta ALLTID vill vara ensamma, en introvert kan känna sig väldigt ensam om den inte har någon alls att dela sina tankar med. Några riktigt goda vänner räcker för att man ska vara tillfreds.

sjalvsam-men-inte-ensam-av-helen-thalen

Gillar inte kallprat

En felaktig myt är att introverta inte tycker om att prata med folk. Däremot så pratar inte introverta om de inte har något att säga. Djupa diskussioner är också något en introvert kan ägna sig åt men kallprat känns totalt meningslöst.

För länge sedan hittade jag på ett talesätt som definierat mig själv som lyder: ”Har du inget vettigt att säga så håll klaffen”. Nu kan jag se att det kom ur mitt introverta sinnelag.

Introverta personer har ett ”skal” medan extroverta människor alltid är sig själva

Att en extrovert person alltid är sig själv var något nytt för mig. Att vara sig själv hela tiden är både på gott och ont, om en extrovert person har en dålig dag så märks det. De är sig själva och kan inte vara något annat, vare sig de är glada, sura eller irriterade.

En introvert person har däremot två personligheter, en offentlig och en privat. Det gör att en introvert sätter på sig sin offentliga person, sitt skal, när den umgås med andra människor och är inte helt sig själv. Det gör också att en introvert blir trött och sliten om den måste umgås för långa stunder med människor. Om man t,ex. har gäster som stannar flera dagar är det jobbigt att vara ”på” hela tiden.

Att stå på scen är inga problem för en introvert

En introvert person har inte större problem att stå på en scen eller hålla ett föredrag än en extrovert person. Det som är skillnaden är att en introvert person inte gillar att mingla EFTER framträdandet. Jag har själv haft några utbildningar, bl.a. för flera av Svenska Kyrkans församlingar i kommunen och det var inga större problem men när jag var färdig så ville jag helst sticka därifrån så fort som möjligt.

Introverta blir lätt distraherade

Det har aldrig slagit mig att introversion och distraktion skulle ha något samband. Som introvert är man mer känslig för intryck och i stora folksamlingar blir man överväldigad av intryck eftersom man är känsligare för dem. Som introvert reflekterar man omedvetet över ansiktsintryck, kroppsspråk, tonfall osv och man tar in mer av vad som sker runt omkring än en extrovert.

Som introvert vill man gärna jobba i ensamhet, det förklarar varför jag lätt blir stressad och ofokuserad i kontorslandskapet på jobbet. Ibland när arbetskompisar pratar och rör sig mycket får jag lust att skrika ”sitt still och håll klaffen”. För at försöka stänga ute alla störande intryck sitter jag mest hela tiden med lurar på för att kunna jobba koncentrerat.

busy-introverting-av-helens-color-life

I huvudet pågår det ständigt monologer

Introverta tänker massvis, där sker dagdrömmar, problemlösning och idéer men det pågår också monologer. Så snart man inte har något annat som tar uppmärksamhet så sker det något i det inre.

Extroverta tenderar att prata utan att kanske alltid tänka innan men introverta tänker en massa innan något kommer ut som prat. I tankarna kan det pågå långa påhittade samtal, föreläsningar, planering hur man ska svara på frågor eller vad vi ska säga när vi får ett visst telefonsamtal.

När något inplanerat blivit inställda är det bara skönt

Om någon planerad aktivitet blir inställd känner man sig enbart lättnad, då fick man mer tid att pyssla för sig själv, läsa en bok, kolla internet eller något annat. Härligt!!

reading-by-helen-thalen

Jag är ingen duktig skribent så detta inlägg har jag ägnat hela helgen åt att utforma och idag har jag fotografera bilderna till det, därför får detta bli mitt bidrag till Helgbilden denna gång.

Detta inlägg har 18 kommentarer

  1. KajsaLisa

    Ett kul och annorlunda inlägg till helgbilden med passande bilder till temat. Själv känner jag igen mig i båda personlighetstyperna du beskriver, så jag kanske har både lite introvert och extrovert i mig. Tror det handlar om att hitta sin egen balans mellan offentligt och privat, sen ser den givetvis olika ut för alla.

    1. Helen

      Du är kanske ambivert? De har delar av båda.

  2. Anni

    Jag brukar kalla mig för social introvert, men det föll tydligen på att jag borde tänka innan jag talar och det gör jag inte … Jag älskar min egentid, men det beror säkerligen också på att jag har fyra barn och även om bara två bor hemma numera så är det nästan alltid någon här!

    Tror att vi skulle kunna sitta tysta bredvid varandra och ladda batterier! 🙂

    1. Helen

      Det är givetvis olika från person till person vad man har för karaktärsdrag. Linus Jonkman har ett enkelt test i sin bok och om det mesta stämmer är man mer eller mindre introvert. Det är underbart med människor som man kan vara tyst tillsammans med ?.

  3. Ulla Laiho

    En mycket intressant sammanfattning som jag läser med stor behållning. De senaste åren har personlighetstypen uppmärksammats och blivit mer accepterad, vilket är bra.

    Introvertas personlighet borde uppskattas mycket mer, särskilt på en arbetsplats. Vissa arbetsuppgifter kanske passar dem bättre, exempelvis utredningar. Slutrapporten brukar vara genomtänkt i detalj, problem klargjorda, allt klart bara att använda rapporten som den är.

    1. Helen

      Du har helt rätt. Alla har sina styrkor som säkert kan användas bättre om man är medveten om det.

  4. Har läst och begrundat! Mycket intressant! Ovanligt inlägg under Helgbilden och det gillar jag!

    1. Helen

      Tack! Det är något att begrunda och alla är givetvis inte stöpta i samma form så variationen av introverta är stor.

  5. Anemonen

    Annorlunda och det gillar jag. Riktigt intressant för jag älskar människor och våra olikheter. Vilken tur att vi är olika så vi kan kompettera varandra. Tack för att du bjuder på dig själv. Det är starkt och fint. Tack för vi fick vara med på ditt eget tänk den här veckan.

    1. Helen

      Tack! Det är verkligen tur att alla inte är lika.

  6. skogstrollet

    Underbart inlägg! Jag läste det med stor behållning. Tror att jag nog också är en introvert personlighet, det var så mycket som stämde.
    Jag älskar att fördjupa mig i problem på egen hand och försöka klara av dem själv, vill helst inte att andra ska vägleda mig utan att jag bett om det. Men samtidigt är det så härligt att veta att jag inte är ensam. Att jag har en stor familj som bryr sig om mig men det där med när jag får egen tid mår jag som allra bäst. Jag minns när jag som barn kunde sitta i ett rum och pyssla, läsa eller skriva, mor satt och sydde och far, kanske snidade och snickrade någonting. Det var tyst i flera timmar.

    1. Helen

      Tack! De flesta har lite från både introverta och extroverta men lutar kanske mer åt något håll. Det är rätt skönt att få en förklaring till varför man är som man är ibland :).

  7. bettyl - NZ

    I have always identified with that ’diagnosis’. I can be just fine talking to people and knowing how to act, but I just don’t care if I do! I can go for weeks without seeing anyone but the Hubby and the cats and it doesn’t bother me a bit.

    1. Helen

      Exactly as I feel! Sometmes it’s nice to get an explanation of why I am like I am.

  8. Mias Mix

    Starkt och fint inlägg! Har läst en hel del om det här och sitter bara och nickar och håller med. Jag och min son är introverta medan dottern och mannen är extroverta. Älskar mitt jobb när jag träffar massa människor och håller utbildningar. Älskar att åka in till stan någon dag i halvåret sådär. Annars trivs jag bäst i skogen med hästen! Eller helt själv. Min man har äntligen lärt sig acceptera min tystnad. När vi var unga kunde han säga: Ja men säg nåt då, var inte så tyst… Och då blev jag ännu tystare och han ännu surare…
    Önskar dig en fin vecka med massor av egentid!

    1. Helen

      Tack! Precis så är det hos oss också, maken och äldste sonen är extroverta medan jag och yngste grabben introverta. Det är lite skönt att få en förklaring varför man är som man är och när vi var yngre kunde maken anklaga mig för att vara asocial men har som tur var accepterat faktum. Sen är det som sagt roligt att träffa folk också men i skogen trivs jag också bäst 🙂

Lämna ett svar