Veckans tema hos Gems Weekly Photochallenge är Grovt och när jag funderade på temat föll tankarna på grov bark. Eftersom vi bor halvt inbäddat i skog var det enkelt att ta med kameran ut och granska barken på träden i vår närmaste omgivning.
Första barken är på en asp. Denna står bredvid en liten bäck som skiljer vår gräsmatta från skogen.
Några meter från aspen såg jag en gran som såg ut att ha ett sår på stammen.
Ur skadan i barken rinner kåda ner längs stammen. På håll ser det nästan ut som stearin.
Ytterligare några meter in i skogen såg jag en tall med en utväxt. När jag googlar så kallas det vril eller masurknöl.
Jag var bara tvungen att också få med en björk. Björkar är mina favoritträd och trots deras vita, släta partier har de också grova delar i barken.
Den grövsta granen i vår närhet står på tomten. Det är hög, grov och har toppen delad i tre.
Den stackars granen stod för väldigt länge sedan i ett kalvbete som låg här. Antingen har kalvarna gnagt på granen eller skadat den på annat sätt så att den delades i toppen. Den levde vidare och nu är den hiskeligt hög.
Det är intressant vad mycket man upptäcker när man har ett speciellt fokus och kameran med sig.
Jag fick också lite filosofiska funderingar när jag gick runt och verkligen såg träden. Bland annat är ju barken grövre på äldre träd, lite som hos människan. Vår hud åldras och får ett grövre utseende senare i livet. Träden blir också grövre i tjocklek och står stadigare i jorden ju äldre de blir. Så känner också jag, ju äldre jag blir desto stadigare står jag och bryr mig mindre om vad andra tycker och tänker. För mig känns det tryggt, att hela naturen följer samma lagar. Både träd, människor och djur.
Kan aldrig sluta förvånas över hur många tolkningar man kan lägga upp till Sannas veckoord. Å ditt bidrag är då inget undantag. Hade själv aldrig kommit på idén att fota barr. Men du har ju sååååå rätt! Även med dina tankar om åldrandet. Är dock väldigt glad över att min hy inte ser ut som barren på dina bilder;-)
Fina grova stammar där, jag älskar också skogen och trädstammarna. Framför allt de som levat länge…de inger respekt till tillvaron.
Mycket tänkvärda och sanna ord. Gestaltningen av veckans tema är jättefin. Ett toppeninlägg med talande bilder.
Underbara bilder och tänkvärda ord! Gamla träd är som gamla människor, har en del skavanker men blir vackrare med åren.
Fin tolkning, och det där sista är så sant – med livserfarenheten , så står man stadigare och bryr sig mindre om vissa saker som var så viktiga tidigare i livet. Glad Påsk! Kram
Jag är en riktig trädkramare, älskar träd! Och dina var både grova och vackra. Har du läst boken om träd, hur de lever i symbios under jorden. Fantastisk bok, kan rekommendera. Glad Påsk
Den boken måste jag läsa, jag är också en trädkramare och känner samhörighet med de resliga växterna.
En jättefin och personlig tolkning av veckans temaord. Och liknelsen mellan träd och människor tycker jag om. Kanske blir vi mer hårdhudade/hårdbarkade och lever mer som vi vill. Fina foton som berättar mycket.
Passar på att önska dig en Glad Påsk!
Kul tolkning, naturen har gjort att man kan hitta hur många variationer som helst på temat. Masurknölen kan man tolka till en massa saker med lite fantasi.
Vilket bra inlägg och jag fastnade för din text också 🙂
Fint och tänkvärt inlägg.
Bilden med masurknölen gillar jag. Man kan se ett hundhuvud men också ett ansikte i höjd med ”örat” på hundhuvudet. 🙂