Min helg började i fredags då jag var ledig. Jag gick en lång promenad med hundarna ut mot Skule nationalpark. Vägen till entre norr var inte skottad så jag gick vägen ut. Det bästa var att längs hela vägen är det gömt geocachar som jag loggade en efter en. Väl ute vid ledens början gick jag någon kilometer längst stigen och ut i obanad terräng till Salsviksholmen där jag tog dagens sista geocach. Det blev totalt 16 cachar denna dag, tror det är ett rekord för mig. På bilden ovan spanar hundarna väldigt koncentrerat på några svanar som simmade runt i Salsviken.
Resten av helgen har varit ovanligt lugn för min del. Både lördag och söndag har maken varit och tränat sök med bägge hundarna. Det gav mig flera timmar ensam hemma bägge dagarna. Vädret var inte särskilt trevligt heller så jag har mest varit inomhus. Igår fick jag ett infall och påbörjade en scrapbooking layout. Det känns som det var länge sen sist så det var roligt.
På lördag kväll tog vi med lite fika och hälsade helt spontant på min pappa. Bäckfjärden är fortfarande istäckt så det blev inget badande för hundarna.
Jag har också haft tid att kolla hur jag ligger till med min träning. Både när jag är ute med hundarna och när jag styrketränar använder jag appar för att registrera det jag gör. När jag är ute använder jag Runkeeper och till styrketräningen Shapelink. Shapelink synkar med Runkeeper så jag får en sammanställning av allt jag gör där. Så här ser det ut efter årets tre första månader.
Uppdelat på konditionspass och styrketräningen blir fördelningen denna.
Tyvärr har jag inte lyckats med mitt mål att styrketräna tre gånger per vecka men annars är jag nöjd. Jag tänker inte gråta några tårar över det missade målet utan vara nöjd med det jag gjort och kämpa vidare.
Något annat som är trist är att Helgbilden har tagit en paus på obestämd tid. Jag håller tummarna att den kör igång snart igen.
Klart att du ska se på det du gjort och inte på det du tycker att du borde ha gjort – allt som är gjort är bra!
Intressant att det är istäckt på ett ställe och öppet vatten på ett annat. Då kan man välja vilken grad av vårvinter man vill ha.
Och så skönt att få lite egentid, även utan hundar.
Vi får väl fortsätta att kolla varandras helger utan Marits hjälp, men visst blir man lite undrande och sorgsen?
Med åren blir man lite klokare och kan uppskatta det man åstadkommit :). Vi får definitivt fortsätta kolla varandras bloggar utan Marit hjälp!!
Fantastiskt vackert! Och skönt för er att isen gått upp även där, ett litet vårtecken. Det där med vår-depression är ganska vanligt. Men lika jobbigt för det. Att träna och vara ute i friska luften är ju positiva saker för sinnet, likaså dina hundar. Och du verkar ju tänka helt rätt att vara nöjd med det du presterat istället för missnöjd med det du inte hunnit med. Man brukar lära sig tänka “rätt” med åren. Jag har haft min firma i dryga tre år nu och egentligen inte kunnat jobba så mycket jag velat nån gång. Första året hade vi bokat 10 veckor i Sydamerika. Andra året dog min syster och jag fick inte ett skit gjort på flera veckor… Och förra året blev sonen sjuk och nu går all tid till honom. Men på något konstigt sätt är jag bara glad och tacksam för det lilla jag kan jobba och glad att jag har just ett sånt jobb att jag faktiskt kan lägga tiden på honom. Man får hela tiden prioritera det som känns viktigast.
Hoppas du redan nu börjat se ljuset i tunneln! Kram
Det är allt tur att lite klokskap kommer med åren. Livet är så kort så det är bara dumt att gå omkring och vara missnöjd i onödan. Jag käkar D-vitamin och försöker njuta av våren så det känns bättre. Du gör det så fantastiskt bra som är glad och tacksam mitt i allt du gått/går igenom. Det smittar och gör också mig glad!