Det har varit ett par slitsamma veckor och arbetsbelastningen på jobbet ser inte ut att avta. Fast humöret blir ändå lite bättre när det blir ljusare och ljusare för varje dag. I morse när jag parkerade utanför kontoret så var himlen ovanför trädtopparna lite ljus. Underbart!
Idag hinner jag svara på Elisas fredagsfrågor som handlar om telefonvanor:
1.Hur mycket använder du ring-funktionen på din telefon?
Jag är inte överförtjust i att ringa och det mesta är jobbsamtal. En del kunder föredrar att ringa och då måste jag ju svara. Fast själv skriver jag hellre ett mail eller ett meddelande på Teams om det är internt. De flesta privata samtal jag ringer är till mina söner, min pappa, övrig familj och några nära vänner.
2.Vad är ditt längsta telefonsamtal med någon?
Det minns jag inte men det var säkert någon gång under tonåren och minst ett par timmar långt.
3.Hur mycket tid spenderade du i telefon som tonåring?
Mycket! På min tid hade vi inte mobiltelefon, mail, sms eller andra sätt att kommunicera så det blev den fasta telefonen. Det var inte alltid så uppskattat av övriga familjen när telefonen var upptagen i timtal.
4.Är ljudet normalt på eller av?
På. Det ringer så sällan hos mig och de samtal jag får vill jag inte missa vilket är en risk om jag har på ljudlöst.
5.När spenderar du mest tid med att använda telefonen?
På kvällen skulle jag tro. Instagram och Pinterest är det mest jag kollar på. Om jag behöver något så kan jag leta efter det på telefonen.
Jag ska strax iväg till en kompis och äta pizza så jag får kommentera hos övriga deltagare i Fem en fredag under helgen.
ringde inte mycket till kompisar, träffades i stället.
Jag har telefonen av men är nog kanske inte så vanligt? Ser sen vem som ringt.
satt inte i telefon under mina tonår. men min mobil använder jag ganska mycket. och jag gillar den och de möjligheter den erbjuder. jag stänger aldrig av den.
Fyran och femman har vi gemensamt, ettan delvist. Men det märks att du är aningen yngre än jag. På min tid fanns det heller inga mobiltelefoner och det var dyrt att ringa till en annan del av landet. Så nope, inga samtal för min del. Man hälsade på bästisen tvärsöver gatan genom att använda fötterna. Var det bättre förr? Nja;-)
Tycker inte heller att det är bekvämt att prata i telefon med andra än familj och vänner.
I min ungdom hade vi ingen telefonhemma, så det var en icke-fråga. Hoppas besöket hos
kompisen blev bra, och resten av helgen också!
Hoppas pizzan smakade! Du verkar ha varit en ”normal” tonåring som kanske hade egen telefon? Jag ville inte sitta på en pall i hallen och prata med vänner när mamma kunde sitta och tjuvlyssna…
Jag använder varken insta eller pinterest men har dock börjat följa några på instagram, särskilt dottern som lade ner sin hemsida nyligen och bara använder insta istället. Trist tycker mamma…
Pingback: Fem en fredag v. 8: Ge och få - elisamatilda.se