Jag, min man och Nova har haft en fantastisk hundhelg på Ulvön. Hela helgen ägnades åt hundträning på ett läger som ordnades av Hundägarcoachen.
Lägret började på lördag förmiddag men vi åkte till Ulvön redan på fredag eftermiddag. Det var länge sedan vi var dit och vi fick en skön eftermiddag innan hundlägret satte igång.
Fredag var en gråmulen dag och Ulvön var inte särskilt välbesökt denna fredag i augusti.
Efter att vi installerat oss i stugbyn tog vi en promenad till Rödharen. Det är udden som ligger vid södra inloppet till Ulvösundet. Här finns en fin iordningsställd grillplats och en liten strand om man får för sig att ta sig ett dopp.
Här finns också en väldigt klurigt gömd geocach som jag fick leta ett tag innan jag lyckades lokalisera. Den var så finurligt gömd att jag känner mig riktigt nöjd att jag lyckades hitta den.
På lördag morgon innan resten av gänget anlände gick vi en promenad upp till Lotsberget. På väg upp träffade vi på en älgko med två kalvar.
Älgkon var inte särskilt skygg utan stannade på andra sidan stigen och glodde på oss en lång stund innan hon travade iväg. Förmodligen väntade hon på att hennes kalvar hade hunnit undan innan hos släppte förbi oss med vårt läskiga vita rovdjur.
Utsikten var inte den bästa denna dag, horisonten doldes av dimman.
Hundlägret börjar
När alla anlänt satt träningen som leddes av Rakel och Anna-Karin igång. Fram till lunch jobbade vi med att få ett bättre samarbete med vår hund, hitta vårt “flow” och kunna jobba på avstånd med hundarna. Lite tråkigt var att det började regna men till en början regnade det måttligt.
På eftermiddagen delades vi upp i grupper utifrån val vi gjort. Husse hade valt apportering medan andra gruppen tränade rallylydnad. Det handlade om jaktapportering men han fick ändå hjälp inför brukslydnaden som han tränar med Nova. Regnet ökade allt mer i intensitet och till slut spöregnade det.
Jag sökte skydd under en paviljong men blev ändå blöt. Alla kämpade på bra men till slut bröt vi träningen lite i förtid. Istället tillbringade en del av oss en stund i poolen och bastun innan det var dags för middag med grillning i kåtan. Där hade vi det skönt och slapp regnet inne i den stora kåtan.
På kvällen lugnade regnandet ner sig och vi fick vara med om ett roligt mini-triathlon. Vi blev indelade i lag och i första grenen skulle vi bära våra hundar så långt som möjligt under 45 sekunder. Här var det klar fördel att ha en liten hund men jag förvånade mig själv att jag kunde bära Nova riktigt långt. Sen skulle vi ta ett fantasifullt gruppfoto och i sista grenen skulle vi få hundarna att plocka ut så många saker som möjligt ur en markerad ruta på planen.
Söndag i sol
Söndagen bjöd på strålande sol och vi fortsatt träna direkt på morgonen. Här visar Rakel och Anna-Karin hur vi ska får våra hundar att utföra moment fast vi står gömda bakom en kompis.
Grupperna fick också ett par timmars träning i sina respektive inriktningar. Apporteringsgänget tränade närsök ute i fält.
Det sista träningspasset tillsammans innehöll en gemensam promenad upp till Lotsberget. Hela vägen upp tränades det, hundarna gick tätt tillsammans och uppförde sig perfekt.
Uppe på toppen av berget tränades det ytterligare en stund innan vi gick trapporna ner till hamnen. Detta pass fick husse träna med Nova, det var skönt att byta av och bra att han också var med och tränade vardagslydnad.
Nere i hamnen gick hela gänget tillsammans och tränade att gå fint i koppel. Vi avslutade gemenskapen med en sen lunch på Almagränd där även hundarna var med. Några skulle åka med färjan kl 15.00 men den blev inställd för att det var för blåsigt. Det slutade med att alla tog den större båten m/f Ulvön kl 15.30. Bitvis gjorde blåsten att det gungade rejält på väg hem.
Jag är otroligt tacksam och glad för denna hundhelg! För mig var det allra bäst att jag fick tillbaka glädjen att träna med Nova. Efter att vi förlorade Sally i slutet av maj tappade jag helt lusten att träna. Speciellt lydnadsmoment och andra saker som jag gjorde med Sally. Jag har fått inspirationen tillbaka och är så sugen att komma igång att träna igen. Tack för det bästa Rakel och Anna-Karin!