The Lost Garden of Heligan

Under vårt besök i Cornwall gjorde vi ett besök i The Lost Garden of Heligan som är en över över 300 000 m² vacker trädgård med vandringsleder genom de olika delarna. Trädgården skapades först under 1800-talet med en stor mängd fantastiska växter från hela världen och sköttes av 22 stycken anställda men under första världskriget deltog de manliga anställda och nästan ingen överlevde. Trädgården förföll och först under 1990-talet påbörjade restaureringen av den fantastiska trädgården. Här kommer några av alla del bilder jag tog i trädgården.

Trädgården består av olika delar och en del är en skogsträdgård. I den ligger denna dam som heter The Mud Maid, gjord av jord och övervuxen av murgröna, mossa och gräs.

Här hittar man även denna figur, The Giant Head, som sticker upp sitt nylle ur marken.

Trädgården har också en djungel med tropiska växter, den enda djungel utomhus i hela Storbritannien. Det är väldigt populär del, speciellt av barn eftersom det finns en hängbro över bäcken som rinner genom djungeln.

Grönsaksodlingarna är magnifika och ger en bild av hur denna egendom nästan var helt självförsörjande när den var i sin glans dagar. Blomsterodlingarna fullkomligt sprakar av färgprakt.

Trädgården är fantastisk med många vackra platser att sitta och slappna av och bara beskåda det som växter och människor som flanerar omkring.

Egendom har också en mängd olika djur, grisar, kor, höns, kaniner, emus och Sally stötte på dessa kalkoner och funderade länge på vad de egentligen var för något.

Det var verkligen en trädgård värd att besöka och jag skulle gärna komma tillbaka, kanske på våren när alla rododendron blommar.

För att ta sig till The Lost Garden of Heligan får man köra på några av de minimala vägar som genomkorsar landsbygden i Cornwall. Vägarna är ofta nedsänkta och kantade av stenmurar som är totalt övervuxna med grönska. Det blev lite spännande när vi mötte en husbil halvvägs upp för backen på bilden ovan.

Ibland är vägkanterna väldigt höga men som tur är de engelska trafikanterna är väldigt duktiga och vänliga.

Jag älskade att åka på de små vägarna som ibland är helt övervuxna så man det känns som att man åker i en grön tunnel.