212: Medfaren (143/365)
Den är lite medfaren den gamla Internationalen som står på vår gård.
Den är lite medfaren den gamla Internationalen som står på vår gård.
Det är sorgligt att Nova och Sally aldrig mer får vara tillsammans, inte heller jag får någonsin mer vara tillsammans med henne. Tårarna rinner när jag tänker på min älskade…
Morgondimma över sjön en tidig morgon under veckan som gått.
Gamla fat från en kaffeservis jag ärvt av mina farföräldrar som jag använder ibland när vi bjuder på fika.
Bubblor i ett vattenglas borde väl räknas som en vattenbubbla.
Farten var inte riktigt hisnande men det är ändå härligt att glida runt tillsammans med en massa andra veteranfordon i en måttlig fart.
Hjärtformade dekorationer på bröllopsmiddagen som min syster och hennes man ordnat.
... då det enbart var fordon som såg ut ungefär så här som rullade på våra vägar.
Just nu gror det för fullt i trädgården. Bronsrodgersian har börjar växa, dessa dessutom inte i en rabatt och denna har fått fem, fina bronsfärgade blad.
Ytterligare en bild från Skulebergets top men här har skymningsljuset tonat ut de skarpa färgerna. Uppe på höga berg känner jag mig alltid så liten på jorden.